I domstol - med livet som insats

EN domare som är hotad eller en domare som hot. Rättssäkerheten kräver både att domare får behålla sin integritet och att de själva förmår det. Bägge frågorna är lika viktiga för rättssäkerheten.

I ett uppmärksammat mål har Monica Nebelius, domare vid Malmö tingsrätt, efter hot lämnat över sin uppgift till en kollega. Lagmannen har valt att ange sjukdom som skäl och inte det aktuella hotet - något Nebelius inte gillar. Hennes reaktion har kommenterats av bla Maria Maria Abrahamsson och Sven-Erik Alhem. Det är självfallet oacceptabelt att domare utsätts för hot och tvingas avsäga sig sitt uppdrag. Det är också oacceptabelt att domare, som tar över efter en domare som av ett eller annat skäl tvingats lämna över ett mål, inte följer upp vad som gjorts tidigare och tar till sig vad som förekommit i målet.

Den overklighetskänsla och rädsla som Monica Nebelius beskriver är det som jag associerar ett boende och vårdnadsmål med. Att komma ut från en förhandling och ha blivit berövad möjligheten att tillgodose sitt barn. Att ens barn blivit berövad sin pappa. Utan granskning av argument eller underbyggnad från socialsekreterare - i strid med tidigare domares verkställighet och vitesutdömande - försvinner en begynnande relation på nytt. Jag kan föreställa mig att om hennes domarkollega skulle lägga ner målet och hon själv skulle placeras på säker ort i tysthet, utan familj, är ungefär samma sak.

Sven-Erik Alhem skriver: "En tidig och fullgod utredning gynnar inte minst dem som drabbats av brott. Men det får självfallet aldrig ske på bekostnad av någon annan. Dvs misstänktas eller tilltalades intressen ska aldrig åsidosättas." Det förhindrade inte att han som överåklagare ansåg det vara ett mindre förbiseende när hans åklagare missat att tillse att fortsatt umgänge med barn kunde ske vid ett lättare tvångsmedel. När det sedan visar sig att anklagelserna är falska - ett eller ett par år senare - så är skadan redan skedd.

Det verkar tandlöst att nu, när han inte längre har den makt och det ansvar han tidigare haft, skrika högt för våra rättigheter. Eller hade han aldrig någon makt eller ansvar.

Monica Nebelius hoppas jag slipper genomgå mer av den frustration och rädsla, som gör att hon skriver av sig, än vad hon redan gjort. Tar hon till sig känslan av vanmakt kanske hon kan bli en bättre domare och förstå vad det är som står på spel även i familjemål. Det är rättens skyldighet att granska det som presenteras vid förhandlingen - inte ryckas med - och inte lämna över till socialtjänsten.

Alla som träder inför en rätt med en aggressiv motpart i ett familjemål gör det med livet som insats.

Nu kommer det i SVT, tänk om alla fick den chansen

Ogenerad kränkning av män i SVT - Debatt

Inför kvällens Debatt värmer Belinda upp genom att grovt generalisera och kränka män.

I trailern hävdas åsikten att alla män kan köpa sex.
Vidare frågas "varför går män över alla gränser för att få sex?"
Detta är djupt kränkande mot män, som diskrimineras och det brister i saklighet och är uppenbart partiskt.

Kommer månne gamle parhästen Janne Josefsson dit och berättar varför han, som man, kan gå hur långt som helst för sex?

Jag har anmält trailern till granskningsnämnden och rekommenderar all andra att också göra det.
http://svt.se/2.33163/debatt

http://svt.se/2.35188

Uppdrag granskning under all kritik

I cynisk politisk opinionsbildning utnyttjas ett tragiskt livsöde.

Läkaren har inte fullständigt fyllt i intyget, vilket han medger.
Handläggaren har inte begärt komplettering.
Med okunnighet, bild och musik i sentimental ton gör man propaganda.

Del 1 av 22 - Uppdrag granskning | SVT Play

Miste sjukpengen - tog sitt liv - Uppdrag granskning | svt.se

Vidrigt!

Inte blir det bättre av vänsterpartisten som utnyttjar situationen för att spä på felanalysen.

Fundamentalism och fobi

I dagens DN skriver Dilsa D-S ett bra inlägg angående generalisering och okunskap att hantera den i media och politik. Allt hon skriver kan appliceras på den androfoba feminismen, (se Apropå feminism scum, misandri och wikipedia och Eva Lundgren gör gemensam sak med SD)och könsmaktsteoristerna. Män hade kunnat läggas till liksom kvinnor - vi är individer.

Dilsa Demirbag-Sten: Islamister – en minoritet bland Europas muslimer – har fått tolkningsföreträde i det politiska och offentliga rummet.

För att kompensera för rasism och diskriminering går politikerna högljudda islamistiska grupper till mötes och beviljar pengar och resurser. Politikerna – liksom medierna – talar inte direkt till muslimerna utan går via självutnämnda företrädare för religionen. Samma kollektivisering är ett verktyg för de främlingsfientliga krafterna att skuldbelägga alla muslimer för allt ont som händer i landet.

Förlorare på den här retoriken – att definiera samtliga muslimer genom religionen – är alla som tror på demokratins grundprincip om individens suveränitet. Oavsett om vi är kristna, muslimska, judiska, kurdiska eller ateistiska svenskar, skriver Dilsa Demirbag-Sten.

I en demokrati är det individer som har rättigheter – inte religioner eller ideologier.

"Vår bild av muslimerna är präglad av skäggiga män" - DN.se

En annan och på ett sätt bättre artikel tack vare sin enkelhet:

Vi har rätt att kräva respekt av Cheko Pekgul.

Apropå feminism scum, misandri och wikipedia

I svenska wikipedia finner man inte samma läsning och länkar som i engelska etc.

Man finner inte under scum länkar till radikalfeminism och misandri.Det står inte heller något om att scum skulle vara en satir och dess sammanhang med Warhol etc.

Således missar man lätt följande text:

Androphobia: The only respectable bigotry

Let us clarify the ideology of androphobia. I think androphobia can be defined as the transfer to all males of the negative stereotypes that the Ku Klux Klan and other neanderthal types assign only to black males -- mental inferiority, of course; emotional childishness, or "inability to think rationally;" brutality -- i.e. sub-human status, criminality, sexual violence, etc. (You see? All the old racist clichés except "a great sense of rhythm.") I thus regard androphobia as merely a transmutation from racism to sexism, an "advance" that is not an advance at all.

Let me make this very clear. I do not oppose Feminism; on the contrary, I reject all forms of group stereotyping and dehumanization. Androphobia (or male-bashing) has no intrinsic or necessary link with Feminism, and many Feminists utterly reject androphobia. To use an analogy, Marx said that "anti-Semitism is the socialism of fools." Similarly, I regard androphobia as the Feminism of imbeciles.

I oppose androphobia as psychological gendercide. I believe it underlies the wide spread male depression (which psychotherapists recognize as "epidemic") and also explains much of the soaring suicide rate among boys and young males.

The suicide rate among boys aged 16 to 19 is four times that of females, and the suicide rate of men between 20 and 24 soars to six times that of females (according to the U.S. Department of Health Statistics.) This self-destructiveness has increased steadily, among males, for 30 years -- since the rise of the androphobic ideology. Few want to grow up male in a society where maleness is defined as a sign of incurable inferiority or criminality.

Androphobia has created the kind of tension that psychologists call a "double-bind." A classic double-bind, as Gregory Bateson defined it in his pioneering work on the subject, involves (a) an impossible situation one cannot escape, and, (b) just as crucial, a social rule that forbids verbal comment on the impossibility of the situation. Gays, blacks, Hispanics, and all other minorities retain the freedom to comment on their situation -- even to comment angrily or to protest in the streets.

However, one cannot comment on androphobia these days. It is not only "politically incorrect" but virtually unthinkable. To talk about the subject at all remains under a very big taboo -- while millions of boys and men stagger from depression to suicide annually.

Med tanke på vad förlaget skriver om Sara Stridsbergs översättning tillhör de den Androfoba samlingen.

Nyttigt för Gudrun Allianspolitiken gör det mer lönsamt att vara man och bra för Pelle Gudrun Schyman debatterar i GP och Håkan Signerat: Håkan Boström..

Skäggen - Gubbigt med glimt

Till det nya året ett bevis på tidig distans i svenskt kulturliv:

från 1963 men lika aktuellt.

Notera den nya regeringens nästan lika könsfördelning och attacken på gammelmedias tidningar och inte minst Bitterhetsakademin. Vidare uppträder den svenske motsvarigheten till Kinsey* - dr Skamlund - om sexvanor hos kvinnor med olika utbildning.

Om skäggen:

Tidernas mest utskällda skägg? - SVT 50 år | svt.se

Tidernas mest utskällda skägg? Sex skäggiga män satt vid ett bord och diskuterade. Det var utgångspunkten för tidernas kanske mest utskällda tv-program. Det Åke Söderqvist, chef för televisionens underhållning, på väg till tv-huset den 4 november 1963 tänkt på som ett "inte speciellt märkvärdigt program" hade orsakat en folkstorm som påverkat fikasamtalen över hela landet. Att underhållningschefen Åke Söderqvist själv var med i skandalprogrammet var illa nog men hans fem kollegor blev lika utskällda. Övriga skägg var Lasse O´Månsson, Yngve Gamlin, Beppe Wolgers, Edvard Matz och Jan-Öjvind Swahn, den sistnämnde känd från det skandalfria "De lärde i Lund". Programmen som de skäggiga sex gjorde hette inte "Skäggen" men blev snabbt döpta till det i folkmun. De var en serie satirprogram kallade "Fasad", "Segment", "Modul" och "Relief". Ett femte program, som aldrig blev av på grund av Teaterförbundets skådespelarstrejk, skulle ha hetat "Fundament". I programmet satt de sex männen runt ett bord och diskuterade ett kommande tv-program. Man hade olika förslag inspelade och de visades nu till allmän bedömning. Likgiltiga eller tveksamma förslag avfärdades med en rapning från en speciell, tecknad rap-apparat. Andra förslag bokstavligen spolades. Man drog i ett snöre och lyssnade till det brusande beskedet om försvinnandet. Inslagen var inte respektfulla. I Ingmar Bergmans mun lades den första delen av serien "Så formades jag". Skäggen drev med att Bergman ständigt återkom till sin grymma barndom - och de gjorde det mer än 20 år innan "Fanny och Alexander", "Den goda viljan" och "Söndagsbarn". Skäggen skrev också en ny nationalsång och drev friskt med Sveriges historia. Den sanna historien bakom Gustav II Adolfs död avslöjades. Han gick vilse i dimman och drunknade i en kokvagn. Växeln hos Sveriges Television blev nedringd efter varje program. Ingrid Sundblad, chef för upplysningscentralen på Sveriges Radio under många år, berättade i boken "Såg du?": "Det roliga med Skäggprogrammen var att folk ofta ställde sig i telefonkö för att klaga innan dom programmen sänts. Bara för att säkert komma fram. Och för att kom utgick ifrån att det skulle alltid komma något att ondgöra sig över."

*http://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Kinsey
Alfred Charles Kinsey (June 23, 1894 – August 25, 1956) was an American biologist and professor of entomology and zoology, who in 1947 founded the Institute for Research in Sex, Gender and Reproduction at Indiana University, now called the Kinsey Institute for Research in Sex, Gender, and Reproduction. Kinsey's research on human sexuality - foundational to the modern field of sexology - profoundly influenced social and cultural values in the United States and many other countries.

kvinnojour ≠ ROKS

Kvinnojour är inte synonymt med ROKS.

Roks är den största organisationen SKR något mindre men ROKS dominerar stort i media och opinion.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är den största medlemsorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i vårt land. Omkring 100 jourer ger stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn, och vår uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras viktiga arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte, och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som våra jourer möter.

Om Roks

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är varken partipolitiskt och religiöst bundet. SKR vill skapa förutsättningar för jämställdhet och kvinnors frigörelse på alla områden i samhället.

Om SKR