Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:98 Tisdagen den 28 april
Man får anta att det ska vara ett 1‰ men jag citerar.
Man får anta att det ska vara ett 1‰ men jag citerar.
8 § Svar på interpellation 1997/98:246 om föreställningar om manliga egenskaper
Anf. 41 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Herr talman! Lennart Rohdin har frågat mig vad regeringen avser att göra dels för att motverka bilden av att det är en manlig egenskap att vara benägen att bruka fysiskt eller sexuellt våld, dels för att det skall bli tydligt att män är lika önskvärda och lämpliga som kvinnor i yrkesverksamhet i förskola och skola.
De flesta våldsbrott mot kvinnor utförs av män, men jag vill ändå påminna om att regeringens utgångspunkt är att det handlar om en bråkdel av alla män.[...]
Lennart Rohdin
[...]Så till regeringens bild av män och våld. Visst,
bland förövarna av fysiskt och sexuellt våld mot kvin-
nor finns det mycket fler män än kvinnor. Det kan
varken bortses ifrån eller förtigas. Men det är ändå
bara en beskrivning av verkligheten, ingen förklaring
eller något automatiskt orsakssammanhang.
Om t.ex. 5 % av Sveriges män begår fysiskt eller
sexuellt våld och bara 1 % av Sveriges kvinnor gör
det är det förvisso 50 gånger fler män än kvinnor -
mer än 100 000 mot ett par tusen. Det kan naturligtvis
tyckas säga allt. Men det svarar inte alls på frågan
varför i så fall 95 % av männen inte gör det.
Det svarar inte på frågan varför 1 % av kvinnorna
gör det. Det svarar inte på frågan om det kan finnas
någon förklaring som förenar dessa 5 % med denna
promille av kvinnor snarare än med övriga 95 % män.
En deskriptiv redogörelse är inte alls automatiskt
kausal, alldeles oavsett hur riktig eller slående den
kan tyckas. Gäller här andra förutsättningar för genus-
forskning?[...]
[...]Men varför redovisar BRIS att det blir allt vanligare att mammor misshandlar sina barn? Varför redovisar forskare att mammor står för en del av det sexuella utnyttjandet av sina söner? Varför är det så att vissa kvinnor faktiskt misshandlar sin man, även fysiskt?[...]
